Jag blir vemodig så fort jag tänker på att jag lagt bakom mig ett sjukt underbart år av teaterverksamhet. Jag har inte förstått att jag blivit så otroligt påverkad förräns kvällens föreställning var avslutad och man insåg att det inte blir mer musketörer nu. Blev rörd och jag blir rörd nu också. Så otroligt härliga människor jag träffat, soom jag förmodligen inte träffat annars och så roligt vi haft!

Jag berättar mer imorgon eller på söndag om dagen, för nu är jag dundertrött och sängen kallar!

En för alla? ALLA FÖR EN!!!!