Vet inte om det finns någon som kan analysera och tänka så mkt i huvudet som jag kan. Jag kan planera så långt i förväg ibland, trots att jag inte ens vet om det kommer att ske. Jag funderar på djupa saker länge, saker jag egentligen skulle vilja slippa tänka på. Det är så otroligt jobbigt när beslut inte ligger i ens egna händer. Jag vill bara att allt ska gå så lätt, men det gör det definitivt inte nu. Är trött på att behöva grubbla på saker jag inte ens vet om de blir av, men jag skulle ju så gärna vilja det. Men hur får man en person och fatta det, om man inte säger det rakt ut? Det känns nämligen inte alls som rätt läge att säga det rakt ut. Är nog rädd för att bli nekad samtidigt som jag skulle må bäst av ett rakt och ärligt svar, som kanske gör ont. Men jag vet inte ens om personen har ett rakt svar att komma med, det är problemet.

Tankar. Tankar. Tankar. Kan man inte slippa dessa och tvingas leva enbart i nuet?