Besked liknande det vi fick idag kan man aldrig förbereda sig på.

Det visar sig att en kille i klassen blivit väldigt sjuk, det är stabilt för tillfället men hann ligger i koma sedan några dagar tillbaka, så allvarligt är det.  Allt började med någon slags lunginflammation, som sedan, mycket ovanligt spred sig till hjärtat och han har  fått en inflammation i hjärtmuskeln, en extremt ovanlig bieffekt, men nu har det inträffat..
Saken är den att hans hjärta stannade, som tur var befann de sig på akuten då och de lyckades få liv i honom.

Det är helt ofattbart att det här har hänt. Man känner sig så chockad över att något sådant här kan hända och vi fick verkligen det som en käftsmäll.

Ja menar det här händer inte personer i ens närhet, det händer bara andra. Det är nu man vaknar till och inser vad som är viktigt. Jag känner med alla i hans närhet som måste vara utomsig av oro. Och att han är medvetslös förbättrar ingenting, alla vet ju att det kan ju handla om lång tid, det vet man aldrig. Om han ändå fått vara vaken, då vet man ändå att han är medveten om vad som händer. Jag kan bara hoppas att han inte känner smärta.

Och det är i sådana här lägen man bannar sig själv för att man inte lärt känna varandra ordentligt.  Vi är klasskompisar och det för ju med sig en bandkänsla till varandra. Det är klart att vi pratar med varandra, men det är mer på en allmänt trevlig och social nivå, men man vet ändå en del om varandra och jag önskar verkligen i det här läget att det finns någon högre makt som skulle kunna hjälpa honom nu. Tiden man har på jorden är otroligt dyrbar och jag önskar verkligen att alla någon gång kunde börja agera och leva som det var så också!!

Känner mig väldigt nedstämd och hoppas att vi snart får positiva besked, det jag hoppas på är att hans goda fysik han har eftersom han är en mycket begåvad gymnast ska ge honom stora fördelar. Hoppas för allt i världen att kroppen kämpar som bara den för att få låta honom fortsätta leva!!

Keep fighting J! Vi tror på Dig! ♥